(Å herremingud nu sitter jag och gråter till Biggest Loser igen. Eller Fattest Loser som Danny säger. Hahaha.)
Den där tisdagen då. Det blev försök till jobb, men istället vilande hos Liljorna och väldigt lugnt. Man känner sig sjukt dålig när man (jag) blir sjuk stup i kvarten. Måtte dessa migränanfall vara graviditetsrelaterade. Fast äh, jag mår bra för det mesta!
Förra onsdagen blev en lite märklig dag. På besöket hos BM visade det sig att magen inte växt, snarare krympt. Whattaaa?!! Stackars Danny blev orolig och dessutom lite arg på mig för att jag inte äter som han vill <3 Barnmorskan tog det säkra före det osäkra och bokade in oss på ett tillväxtultraljud samma dag. Lite nervöst men ack så skönt att faktiskt få det bekräftat att allt såg högst normalt ut. Bebisen hade en lagom vikt och verkade ha det fint inne i magen.
På kvällen skulle vi ha fjällenreunion med middag hos Saris, trodde jag. Men icke sa nicke, när vi kom in fick jag mitt första SUUURRPRIIIIIIISEEE någonsin, och där stod alla mina älskade vänner! För att överraska mig med en babyshower! Det går liksom inte att beskriva i ord hur glad, och framförallt tacksam, jag blev! Och blir, över att ha sådana fantastiska vänner <3<3<3 En extra stjärna till Saris såklart som alltid ordnar och grejar :)
På torsdagen efter jobbet hämtade jag upp lilla prinsessan för en sleepover hos oss. För att kompensera att hon inte fick vara med på "tjejfesten" hade vi tjejmys med pyssel och popcorn <3 Min kärlek för Emmisen bara växer och växer, det blir nästan jobbigt ibland när jag tänker på hur klok och söt hon är, och hur mycket jag saknar henne. BÄSTA ungen (tillsammans med lilla Flisan och Pysen såklart :))! Sedan kom Danny hem och då kokade hjärtat nästan över, hehe. För när de kramas och leker är det sötare än den sötaste kolasås. (Jajajaja, det är säkert mama-to-be-hormoner...)
Fredagen startade vi med McDonaldsfrukost eftersom kylskåpet var kind of tomt. Sedan lät vi Empa jobba lite med bilen. Barn gillar ju att göra nytta.
Efter avlämning av barn hos den ordinarie familjen körde vi till Öregrund. Danny jobbade ett par timmar medan jag slappade allt vad jag kunde samtidigt som jag imponerades över min killes otroliga skills. Han kan fixa allt. ALLT! Hyfsat badass ;) Vi avslutade med en god lunch vid vattnet innan vi brassade till Njurunda och vår sommarstuga. (Sommarstugen är ny för oss, men består egentligen av pappas hus, sedermera mitt uppväxthus.)
Pappus ville såklart komma ut och röra på sig så vi åt en mysig middag ute vid Galtström. There´s nothing like gamla Norrland! Sedan fick Danny njuta av myset och lugnet :)
Lördagen bjöd på strålande sol och värme! (Såklart det är sol i sommarstugan förresten.) Vi som tänkte slappa och bara vara misslyckades som vanligt med det och satte igång våra projekt. Älskar att dona! En promenad till Bommen slutade i inköp av blommor till rabatten på Norells Trädgård. Himla härlig promenad i solen. Medan Danny planterade, solade och rev ner ett staket tog jag en glass inne i stan med mamsen. Stan var invaderad av motorcyklar, det var coolt!
Väl hemma igen solade jag på rampen. Mmmm.
Och hjälpte MacGyver att måla gamla trädgårdsmöbler med färg som han hittat på "lagret". (=Garaget)
På kvällen undrade världens bästa grannar om vi ville grilla med dem. Såklart vi ville! Sommarstugeidyll!
Efter det somnade vi nog gott alla tre.
På söndagen ville vi inte alls lämna sommarstugan och pappa, vi ville stanna i solen och greja! Men söndagar är söndagar och dagen innan jobbvecka. Som tur var bjöd mamma på morsdagslunch först <3
På kvällen hade vi årsstämma för bostadssrättsföreningen, ovanligt många medlemmar närvarade. Mäkta imponerande faktiskt. Och skönt att ha det avklarat sedan, alltid lite av en pärs att förbereda.
Måndagen bestod av jobb, styrelsemöte och storhandling. Jippieyejj!!! Älskar Dannys lycka av att ha ett fullproppat kylskåp. Vi fortsätter att se helt skeva ut som storhandlar på Daglivs och kommer ut mitt på St Eriksgatan med en full kundvagn. Men deeeeet går bra.
I onsdags var det dags för barnmorska igen. Ett jädra spring där! Äntligen hade magen växt lite. Blodvärdet hade förbättrats också. Jag bad om att få väga mig och stannade på knappt 73 kg. 8 kg + sedan invägning och ca 10-11 kg + sedan innan graviditeten. Känns så (löjligt) tillfredsställande eftersom jag ställt in mig på att få kämpa för att inte komma över 20-kilostaket. Min viktuppgång stannade upp av någon anledning. Jag får nog tacka mamma för generna. Men nu ska vi inte bli kaxiga här, det är fortfarande ett par veckor kvar och mina armar och lår är inte direkt in shape, hehe. Så toktaggad på att få börja träna och dansa och köra styrka igen, weeehooo! Eller ens bara att gå en promenad på 5 km utan att få träningsvärk i rumpa och ljumskar UNDER PROMENADENS LOPP. (Hände idag). Muppigt.
På eftermiddagen fick jag/vi besök av Karin och lillisarna <3 Sara kom också och joinade på middag som kors i taket jag tillagat. De där matvraken... ;) Så busade vi och lekte skola och tjo och tjim och när alla åkte hem var jag liiite trött. Men älskar familjestök, ju mer kaos desto bättre!
I torsdags hade vi nästa besök, av Alex och Nala! De tenderar att umgås himla mycket med andra människor så vi tvingade hit dem. Vi vill ju också ha vår beskärda del.
Jag vill ha en vovve!
I fredags var det min sista dag på jobbet innan mammaledigheten. Den bestod mest av rensning, lämna över och krama hejdå. Det där med krama hejdå tycker jag kan vara lite jobbigt, men det var trevligare och mindre obekvämt än väntat. Rörd in public blir jag aldrig däremot. Vi hade en liten fika också och jag fick fantastiskt fina blommor och presentkort på SPA-upplevelse (eller valfritt). Människor är så snälla!
Något utmattad av uppmärksamheten blev jag upphämtad av min kärlek, för att åka hem och ta en underbar powernap. Powernaps är bäst! På kvällen masade vi iväg oss till Fredhällsklipporna för grillning med några favvisar. Underbar kväll med många skratt och härligt väder! Kungsholmen är bäst :))
Innan vi fick sova hämtade vi bil i Väsby. Där hade de fyllt upp poolen. Hotellpåcharterresa-feeling!!
Lördagen bjöd på regn. Vi gav oss ut på stan i alla fall och tittade på Sthlm Marathon tillsammans med Dannys familj. Sjukt imponerad blir jag av alla som har ork och inte minst motivation att springa så långt. Övermänskligt! Efter ännu en ååååååhhh så sccchhhöööön powernap åkte vi till Liljorna med Sara och grillade hamburgare på kvällen. Gott och supersoft, som det ska vara med familjen.
I söndags var det sol och värme igen! Wee!! Jag och Danny tog picknickfilten och traskade ner till vattnet och gräset. Vi och en massa andra.
Underbart! Vi festade till och med till det med hamburgare ute.
På eftermiddagen trotsade vi värmen och gick på bio med Eva, Sofia och Joel - Baksmällan 3! Galen och rolig, trots att jag nästan slumrade i slutet...
Och på kvällen... Fick vi trerättersmiddag hos Rosie och Freddie! Lyx! Sjukt god mat och sjukt trevligt (och roligt) sällskap. Gärna fler middagar där :)
Vi måste ha världens bästa vänner. Och familj. <3 (Måste alltid nämna alla, litet mysigt tvångssyndrom jag skaffat mig. Numera måste även gossedjuren inkluderas.)
Ytterligare en helg i världsklass alltså! Idag vaknade jag upp till min första lediga dag, TOKTRÖTT. Har en grym förmåga att vända på dygnet så fort jag får chansen. Klockan 3 - peace of cake.
Spenderade tre timmar hos min bästa frisör, äntligen! Avslappnande att bli omhändertagen men samtidigt varmt som fan, träsmak i rumpan efter en halvtimme och ständigt kissnödig. Men jag ska icke klaga. Alls faktiskt.
När jag blivit snygg tog jag en promenix från Söder till Kungsholmen, i sakta mak med många affärsstopp. Mycket trevligt. Väl vid Fridhemsplan var jag skittrött och det regnade, så då tog jag t-banan en station. Hehe.
Och nu MÅSTE jag sova. Upp tidigt imorgon för att låna en TENS-apparat.
Glömde nämna insändaren till Sundsvalls Tidning som kom med online, och sedan även i tidningen. Känns bra att ha gjort sin röst hörd, även om det kanske inte ger någonting. Men man ska inte bara ge upp, inte gilla läget och acceptera SKIT rent ut sagt. Och viktigt - Att ALLTID stå upp för sina nära.
(http://st.nu/opinion/ordetfritt/1.5927134-blodforgiftning-och-amputation)
Och så glömde jag nämna att jag LÄNGTAR efter vår lilla bebis så jag blir galen nu. När han trycker ut sina knän eller fotisar önskar jag så mycket att de var utanför magen istället. Lilla lilla bebis, kom ut när du är redo, frisk och välmående :)
Älskar att läsa dina uppsatser!
SvaraRaderaDu är då den aktivaste gravidisen ever ;) men det är ju bara positivt för det betyder ju att du mår bra!
Kittla lillfotisen från mig <3 <3 <3
Kääääärlek i massvis!
//Apisapan